Ett nervöst men exalterat hav av mössor, stavar och sportiga glasögon. Så brukar masstarten av Vasaloppet se ut på TV. Till synes oändligt mycket människor lockas år efter år till världens troligtvis mest kända långlopp på skidor. Men så har det inte alltid sett ut i loppets hundraåriga historia.
Det första Vasaloppet gick av stapeln år 1922 – ja, om man inte räknar Gustav Vasas flykt på skidor under 1500-talet som inspirerat loppet. Då var det 136 anmälda åkare varav bara 116 dök upp till starten. Det har alltså inte alltid varit den publikfavorit som loppet är idag. År 1934 ställdes det till och med in på grund av för få anmälda.
Hur många startade i Vasaloppet 2019?
Hur många startar i Vasaloppet? Vasaloppet blir ofta fulltecknat, det innebär att 15 800 åkare anmäler sig, vilket är det högsta startantal som arrangören tillåter. Så var det även 2019 men enbart 14 717 startade loppet när det väl var dags. Utöver det bröt 2158 åkare loppet. Det är ett högt antal, faktiskt den fjärde högsta noteringen under hela Vasaloppets historia.
Rekordet för antal startande står det 86:e Vasaloppet för, det vill säga upplagan från 2010. Då startade 15 709 personer. Det innebär att över 99% av alla anmälda åkare startade loppet vilket är en enorm siffra.
Hur många startar i varje startled i Vasaloppet?
För att starten ska gå så smidigt som möjligt och för att tävlingsåkarna inte ska behöva trängas med motionärer, så delas starten upp i olika startled. Startleden är numrerade från 0 till 10 där 0 är elitledet. Varje grupp har ca 1000 åkare fram till den sista, grupp 10, där resterande åkare får plats. Där startar alltså cirka 5000 åkare.
Elitledet däremot brukar rymma någonstans runt 200 åkare. För att få starta i elitledet behöver man dels tillhöra en skidklubb och dels (fnissa inte nu) ha en FIS-kod. FIS är det internationella skidförbundet och FIS-koderna fungerar som identifikation för elitskidåkare. Så glöm inte FIS-koden om du tänkt åka Vasaloppet på elitnivå!
